Coctailparty och förintelsemuseum

Förrgårdagskvällens reception var ingen middag utan ett schyst coctailparty med mycket mat, armeattachéer, öl, general och allt. Tyvärr kom inte sveriges armeattaché Öv Dag Lidén, känd för en del av er som fd stf regch LG.
Jag pratade, som jag skrev tidigare, lite med deskofficeren för Europa, och fick intrycket att vi är rätt väl ansedda här borta. Kul att höra.
När det gäller amerikanernas sätt att umgås på sådanna här tillställningar, så är det i bästa fall ytligt men oftare lite pinsamt. Det är visserligen coolt med mingelpartyn måste jag medge, men kallprat är inte min grej riktigt. Så när en på måfå inbjuden amerikansk överste med fru, dålig syn och hörsel kommer fram och berättar hur mycket de ääälskar (just looove) Europa så börjar det krypa i kroppen på mig. Fast jag antar att jag har befäst duglighet i coctailparty numera så jag överlever.

I dag var det museiedag ( heter det så?) på US Holocost Memorial Museum. Bra och intressant men... fy fan... Lätt illamående och naturligtvis mycket berörd efteråt. Vi avslutande med ett litet diskussionsforum men tyvärr blev inte den delen så bra som det kunde ha blivit. En det av mina kursare är väl inte så... intresserade. Andra börjar jag tvivla på om de ens har nån intelektuell förmåga över huvud taget. Nåja, det är deras problem.

Efter museet var det en kort busstur till kapitolium. Där träffade vi Georgias Congressman. Foton, breda bländvita leenden, mer kallprat...:-)
Alt detta skedde utanför byggnaden på den mycket pampiga trappen. När vi sedan gick in så hann vi bara passera säkerhetskontrollen innan nåt larm gick och alla var tvugna att utrymma byggnaden.
Kan för övrigt nämna att alla museer och offentliga byggnader har säkerhetskontroller värdiga vilken flygplats som helst. Och är det en federal byggnad så har vakterna automatkarbin istället för bara pistol. Säkerhetsvakt är för övrigt antagligen ett av de vanligaste jobben i det här landet.

Så istället för en inblick i amerikanskt styrelseskick så blev det en lång promenad på stan med det lilla gäng europeer jag brukar hänga med.  Kikade på Vita huset och drack kaffe på Starbucks.
På kvällen bjudmiddag med Bisonfilé. Intressant smak; mild viltsmak men annars rätt likt nötkött. Gott var det i alla fall.