Livegna

"For being the land of the free, you do impose alot of stupid rules upon yourself" var min kommentar till en av mina kursare häromdagen.
Kommer inte riktigt ihåg vad vi pratatde om men det var nåt om alla restriktioner som reglerar ens liv när man väl skrivit på för armén eller  nån av de andra armed services.
För man blir verkligen livegen. Å andra sidan öppnar sig en helt annan värld av förmåner som andra amerikaner bara kan drömma om. Hela ens familj omfattas av det militära systemet, vilket innebär att man får en mycket förmånlig sjukförsäkring; i princip fri sjukvård, tandförsäkring, vissa skattelättnader och möjlighet att handla på PXet; dvs utan moms. Vi från folkhemmet kan inte riktigt förstå hur stort det är. Vi tar det ju liksom lite för givet. Får åtminstone mig att uppskatta lilla Sverige, nu när man får lite perspektiv. Jag menar; folk här ser inte särskilt lyckliga ut ; de sliter verkligen och det har inte särskillt fett ställt överlag. Faktiskt tycker jag att man har en ganska osund inställning till pengar här. De duger inte som ett samhälles enda regleringsmedel.
Nå, nu skulle det här inte bli ett socio-ekonomi-politiskt inlägg utan bara beskriva lite om de förhållanden som man har som anställd i armén här.
Så åter till där jag började; "livegendomen". Jag raljerar naturligtvis. Men; ingen arbetstidsreglering. Alls. Och arbetsdagarna är långa. Officiella fystiden är 0600-0730. Många börjar lite tidigare för att hinna först till olika fys-faciliteter. Som officer behöver du inte vara med på fys-uppställnigen, men du förväntas ändå fysa med dina närmsta DUC. Sen börjar själva tjänsten vid 0900. Och slutar nån gång mellan fyra och tolv på eftermiddagen -kvällen. Så det är långa dagar. Och de ha inget kompensationssystem för tid, utan du jobbar så mycket du behöver. Sen går du till jobbet igen dagen efter precis som vanligt. Sen är det väl så att det inte alltid är så effektivt den tid folk är på jobbet. Men av nån annledning så måste man vara där. Men man behöver inte göra nåt. Vänta är också en arbetsuppgift.
Sen är det det här med leave. Leave är dels typ tjänstledighet/ semester, dels en vanlig helgresa bort från tjänstgöringsorten. Det finns en 100 mile (ca 16 mil) regel. Åker du längre bort än så och stannar över natten så måste du fylla i ett DA-31 form. Ungefär som våra gamla hederliga Permission/ Ledighetsansökan- blankett och få den godkänd av din chef. Detta gäller även officerare.
Gör du din resa på normala arbetsdagar så blir det obetald tjänstledighet, så just det skiljer väl inte så mycket från hemma.
Vidare så är det så att din chef kan styra och ställa med din ekonomi. Om du inte sköter avbetalningar och sånt så kan fodringsägare vända sig till din chef och denne tar då in dig för sk canseling där denne ger dig tillrättavisning och råd samt vid behov styr om din lön till fodringsägaren.
Som chef förväntas man känna sina underställdas familjer vid namn och utseende och man gör hembesök. Numera finns dock inget krav på att du ska bli insläppt i den underställdes hem om denne bor utanför basen.
Tja.. på kursen så har de lärare jag haft hittills varait sådana att de vill att man anmäler sig via sms vaje resa vi gör. Ett sms när man åker hemmifrån. Ett när vi kommer fram. Ett när vi börjar återfärden och ett sista när vi är hemma igem. Omtanke!? I helvete heller. Cover your ass!
För man har en väääldigt utpräglad blaming-culture här. Och händer det nåt när du är på resa så kommer man undersöka om armén, du som ansvarig chef eller den enskilde gjort nåt fel. För nåns fel måste det vara.

Ja, så är det med den saken. Annorlunda och inte särskilt trevligt. Man känner sig väldigt styvmoderligt behandlad. De internationella killarna som bor på elevhemmet inne på basen är ännu mer påpassade;  de måste gå och anmäla sig varje dag under julledigheten på IMSO (vårt "kompani").
Förresten gäller det de amerikanska killarna också om man inte reser bort. De måste också anmäla sig på skolan varje dag kl 0900 för tre timmars arbete. Gäller dock inte på de röda helgdagarna för dem till skillnad från IMSO killarna.
Tur att det där inte omfattar mig... hade säker blivit onyanserad och skällt ut dem i termer av övervakningssamhälle a la 1984 eller nåt.