Igår var en av mina kursare utlånad till en vidareutbildnig för plutonssergeanter (PSG) för att hålla sin ordergivning. Eftersom jag redan hade haft min ordergivning så var jag lite frislängande och hade tid att följa med för att få se nåt nytt.
(Det tar ett par dagar att genomföra alla ordergivningar; vi är 16 i snitt i klasserna och alla skall upp på "scenen". Antingen briefar man sin egen SGI eller en från någon grannklass.)
Åter till PSG briefen. Förutom en kompanichefselev hade man lånat in 4 plutonchefselever från Armour Basic Leadership Course (ABLC). Man organiserade sig i plutonslag och så tog man emot ordern och bröt ner den lite och skrev en egen plutonsorder.
Tyvärr var hela arrangemanget lite improviserat och illa kommunicerat mellan kurserna så det blev inte så bra som det hade kunnat bli. Främst hade vår kurs behövt förbereda mer för att briefa så många mottagare som det var (19st). Våra produkter är anpassade i storlek och tydlighet till 1-4 mottagare...
Det riktigt intressanta var att konstatera att en ordergivning syftande till att verkligen förklara en stridsplan är helt annorlunda än att förklara den för nån som redan kan stridsplanen och där det viktiga är att täcka in alla nädvändiga detaljer enligt checklista och nå sin Decisive Point på 45 min.
Fast att det förhöll sig så visste man väl redan...
Hur som helst: när vi har sådana här övningar hemma på våra kurser så har vi oftast mer mottagarfocus än vad vi har på vår kurs här. Det är bra. Men min fundering är om vi inte kan driva det hela ett steg till. För att bli ännu bättre. Att ha oinvigd "publik" skulle kunna vara en metod. Kvalitetssäkringen får man i och med backbrief från mottagaren efter en stund då denne har fått bryta ner sin uppgift och gjort en preliminär plan.
För en sak måste vi slå vakt om när vi nu transformeras till det Nya Försvaret. Och det är vår väldigt väl utveklade förmåga att bedriva bra och EFFEKTIV utbildning. För är vi väldigt bra på det jämfört med "lirarna" häröver...
Rent pedagogiskt och utbildningseffektsmässigt imponerar de inte i nån större utsträckning. I synnerhet bland officerarna är förståelsen för de här bitarna tämligen låg. Men det lilla jag sett av NCO har inte heller varit nåt vidare avseende detta. De är alla väldigt proffsiga i sin tjänst! Inte tal om annat, men att sprida denna kunskap, det är en helt annan sak.
Fast det kan finnas en kulturell aspekt på detta också som jag inte riktigt kan sätta fingret på än. Men jag ser mågra paralleller mellan min kurs och undervisningen i sonens skola. Det är nåt med hela kunskapssynen som är annorlunda tror jag. Eller om det är människosynen...
Ska klura lite till på den och återkomma senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar