torsdag 13 september 2012

Simulatorer

Idag har vi varit i besättningsträningsanläggningen och genomfört kompanianfall. Vi bemannade en strv och fyra Bradley: Kompch, E-vagn, två mekplut och en strvplut. Plutonerna hade ytterligare tre datorgenererade vagnar var.
Det funkade bra att genomföra kompanimomnet. Utb effekten var god och alla var glada.

BTA hallen var liet större än den på P4. Inte mindre än 72 containrar fanns det i hallen. Fördelningen mellan strv och strf vet jag inte. Hallen gick dessutom att koppla ihop med andra anläggningar på andra baser.
72st strf/strv mockupper...Paradiset för grabbarna uppe på BTA?
För en månad sen ungefär hade man haft brigadövning där bataljonerna var fysiskt utspridda på flera platser, men alla, inklusive AHKP förband var med i samma scenario. Inponerande.
Däremot kunde inte hela SIManläggningen uppbringa en enda kaffemaskin. Fast det handlar väl om prioriteringar kanske...

När vi nu blev lite handgripliga så uppdagades två detaljer som fascinerande nog var totalt omvänt från hemma:
  •  KompL är plutonchefernas nät! De samordnar sinsemellan eld och rörelse mm. Kompch skall hålla sig tyst så mycket som möjligt. 
    Ungefär så uttryckte sig vår instruktör under utvärderingen idag. Intressant. Vi ser det ju tvärs om.
    Detta är ju en liten annan vinkling på uppdragstaktik; detaljstyra planen, men låta DUC hantera "stridsledningen" i stor utsträckning själva. Vi gör ju nästan tvärs om.
  • Under ordergivning så har det flera gånger påpekats vikten av att tidigt derätta vem som ska göra vad så att man kan lyssna extra noga då det berörs. Det är inte tal om att hålla Concept of Operation och Scheme of Maneuver neutrala avseende vem som gör vad. (Jämför med våra beslut som vi ju gärna håller neutrala och först i IUG utvecklar vem som gör vad)
Rehersal. Eller förövning i terrängmodell som vi skulle benämna detta.
Båda dessa små detaljer visar väldigt bra på faktumet att det finns alltid två sidor av myntet. Man måste bara bestämma vilken sida man vill se. (Eller annorlunda uttryckt; man har alltid arselet bak, man får bara bestämma sig för varifrån man vill bli sparkad.)
Olika system och antagligen olika situationer också är bäst betjänta av olika fördelar och kan leva med olika nackdelar.
Vart vill jag komma med detta då?
Antagligen dit jag varit förut: bara för att de gör annorlunda nån annanstans så är det inte per automatik bättre än det vi gör. Och det vi gör kanske inte heller är så överlägset alltid. Men det viktiga är att det hänger ihop tror jag. Och framförallt att man är medveten om vad ens system/ model/ teknik/ motsv ger för för- resp nackdelar.
Det är bra att vi är förändringsbenägna, men ibland har vi lite överdrivet dåligt självförtroende avseende våra metoder och ska efterapa andra hela tiden.

Skulle vilja mana till lite besinning i de avseendena!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar